onsdag 13 oktober 2010

Varför fråga hur jag mår?

Dom frågar hur jag mår, men mest bara av artighet, för inte bryr dom sig när jag säger att jag mår dåligt. Inte känner dom mitt tryck över bröstet, min nästintill konstanta ilska som gör det så svårt för mig att hålla ett tålamod och som ofta gör mig omotiverat förbannad för minsta lilla bagatell och som sårar mig. Dom förstår inte att jag blir sårad o anklagar mig för min känslighet utan att tänka efter, utan att inse att jag kanske själv inte vill vara så sensibel. Vill inte stå och vara omotiverat förbannad på folk som jag älskar och på min lilla hund. Men ibland blir det bara så. Så frustrerad. vart fan ska jag göra av all ilska?

Dom varken ser eller känner hur mitt hjärta skenar. Dom förstår inte hur det kan bli för mycket för mig. Man ska lägga på ett smil och se glad ut, men lik förbannat ska dom fråga. Så om ni nu inte vill ha ett svar på hur jag egentligen mår o när jag ger svar, men ni ignorerar det ändå. Varför i helvete ska ni fråga?

Den här handlar inte om min familj eller mina underbara vänner. Ni försöker alltid förstå och ni finns där för mig. kram

Inga kommentarer: