onsdag 2 februari 2011

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva heter alltså den senaste boken jag läste ut och den är skriven av Ann Heberlein.

I den här boken får man följa med Anns i hennes vardag och hur den präglas av hennes manodepressiva sjukdom och ångest. Man får följa med bland hennes självmordstankar, hennes känsla av ensamhet och hur hon kämpar mot de ständigt återkommande självmordstankarna för sina barns skull.

Den här boken är nog hitintills en utav de jobbigaste böcker jag läst. Själva boken i sig är lätt att skriva texten flyter på bra, nej det som gör den jobbig är alla känslor. All ångest som återspeglas, träffar en rakt i hjärtat. För jag vet hur det är att leva med ångest och panikattacker och tro mig det kan vara jobbigt nog, lägg då på manodepressivitet och självmordstankar på det, det måste vara något fruktansvärt. Boken upprepar sig mycket och ibland blir det lite tjatigt med självmordsfunderingarna men det blir ju så eftersom hon skildrar sina tankar och på det hela en mycket gripande berättelse som är svår att lägga ifrån sig när man väl har börjat och det känns att det är äkta känslor i den. Att hon skrivit den för att få folk att försöka förstå, inte för att folk ska tycka synd om henne.

Helt klart läsvärd.

Johnsson, over and out;)

Inga kommentarer: